Redaktionen 
Moral är vad en människa eller en grupp faktiskt gör och håller för rätt. Etik är den systematiska reflektionen över samma sak. Så drar Nationalencyklopedin gränsen. Svenskan följer den bara delvis, och orden hade dessutom ungefär samma betydelse från början. Ta filosofen Immanuel Kant. Talar man om Kants moral menar man hans handlingssätt och vanor, … Läs mer
Empati är att känna med någon annan, sympati att känna för. Så långt stämmer den tumregel de flesta har hört. Men orden är inte varandras motsatser i psykologisk forskning. Empati är förmågan att dela någon annans känsla, och sympati är en av två reaktioner som den förmågan kan leda till. Den andra reaktionen heter empatisk … Läs mer
Den som letar efter en smakskillnad mellan sylt och marmelad letar på fel ställe. I den svenska livsmedelslagstiftningen är sylt och marmelad samma produkt, med ett enda undantag: marmelad får inte göras på citrusfrukt. Sedan den 14 juni 2026 måste båda som huvudregel innehålla minst 450 gram frukt per kilo färdig produkt. Apelsinmarmeladen i kylskåpsdörren … Läs mer
Sollentuna, Vallentuna, Sigtuna, Eskilstuna. Ändelsen återkommer i namn på allt från socknar till städer, och den betyder inte riktigt det man gissar. Ordet tun betydde från början gärdesgård eller stängsel, och kom på vanligt sätt också att beteckna det inhägnade området. Så beskriver Institutet för språk och folkminnen elementet i sin genomgång av vanliga ortnamnselement. … Läs mer
Sverige är fullt av orter som slutar på -hult och -ryd, från Tranemåla och Älmhult i söder till Alingsås grannbyar med samma ändelser spridda över hela Götaland. Till skillnad från -arp, som vi gått igenom i en tidigare artikel, pekar de här två ändelserna inte mot en och samma grundbetydelse. De berättar i stället om … Läs mer
Kör man genom nordvästra Skåne dyker de upp tätt: Kattarp, Hasslarp, Ottarp, Kvidinge. Vartannat ortnamn tycks sluta på -arp. Ändelsen är ingen tillfällighet och inte heller unik för ett par byar, utan ett av de vanligaste bebyggelsenamnen i södra Sverige. Bakom den ligger ett enda fornnordiskt ord, och när man väl känner igen mönstret ser … Läs mer
En svensk karta går att läsa som ett arkiv. Namnen på byar och gårdar är inte slumpvis valda etiketter, utan språkliga lämningar som ofta är äldre än varje hus, varje åker och varje skriftligt dokument på platsen. Riksantikvarieämbetet beskriver dem som sega strukturer som kan ha lång kontinuitet bakåt, och det är just segheten som … Läs mer
Få saker skapar lika mycket förvirring vid en lastbil, en husvagn eller ett släp som alla viktbegrepp på registreringsbeviset. Bruttovikt, totalvikt, tjänstevikt och lastvikt låter snarlika, men de mäter helt olika saker. Blandar du ihop dem riskerar du i bästa fall en felaktig lastberäkning och i värsta fall överlast, böter och en osäker färd. Här … Läs mer
Den som reser genom Skåne passerar ortnamn som Kattarp, Tollarp och Genarp. Längre norrut byter samma grundord skepnad och blir till exempel Sätertorp eller Lindetorp, medan man strax över sundet i Danmark stöter på namn som slutar på -rup. Tre former, ett och samma ursprung. Bakom dem alla ligger det fornnordiska þorp, som betecknade ett … Läs mer