Vad betyder ortnamn på -tuna? Från inhägnad till järnålderns maktcentrum

Storhög från järnåldern i åkermark vid Sättuna i Kaga socken, med ett ensamt lövträd på krönet och en sjö i bakgrunden

Sollentuna, Vallentuna, Sigtuna, Eskilstuna. Ändelsen återkommer i namn på allt från socknar till städer, och den betyder inte riktigt det man gissar. Ordet tun betydde från början gärdesgård eller stängsel, och kom på vanligt sätt också att beteckna det inhägnade området. Så beskriver Institutet för språk och folkminnen elementet i sin genomgång av vanliga ortnamnselement. … Läs mer

Efterledet som tidsstämpel: så läser ortnamnsforskningen av Sveriges bebyggelsehistoria

En svensk karta går att läsa som ett arkiv. Namnen på byar och gårdar är inte slumpvis valda etiketter, utan språkliga lämningar som ofta är äldre än varje hus, varje åker och varje skriftligt dokument på platsen. Riksantikvarieämbetet beskriver dem som sega strukturer som kan ha lång kontinuitet bakåt, och det är just segheten som … Läs mer

Från þorp till -arp: hur en torp-ändelse slets ner olika i olika landskap

Den som reser genom Skåne passerar ortnamn som Kattarp, Tollarp och Genarp. Längre norrut byter samma grundord skepnad och blir till exempel Sätertorp eller Lindetorp, medan man strax över sundet i Danmark stöter på namn som slutar på -rup. Tre former, ett och samma ursprung. Bakom dem alla ligger det fornnordiska þorp, som betecknade ett … Läs mer

Vad betyder -arp i ortsnamn?

I kortet: Ändelsen -arp i ortnamn i Sverige härstammar från det fornnordiska ordet þorp, som betyder ”nybygge”, ”torp”, ”utbygd” eller ”mindre bebyggelse”. Ortnamn med denna ändelse är mycket vanliga i vissa delar av Sverige, särskilt i södra delen och reflekterar ofta en tidig expansion av bosättningar och uppodling av mark. Bakgrund och etymologi Ortnamnsändelsen -arp är en svensk variant av … Läs mer