Självkänsla är det värde du tillskriver dig själv som person, oavsett vad du presterar. Självförtroende är tilltron till att du klarar en viss uppgift. I vardagen används orden ofta som synonymer, men i psykologisk forskning behandlas de som två begrepp som mäts med olika frågeformulär.
En kirurg kan gå in i operationssalen helt säker på sina händer och ändå tycka att hon som människa inte är mycket värd. En annan person kan vara trygg i sitt eget värde men darra på rösten inför talet på kusinens bröllop. Kirurgen har starkt självförtroende i sitt yrke och svag självkänsla. Bröllopsgästen har det omvända.
Självkänslan gäller hela personen
Det klassiska måttet på självkänsla konstruerades av den amerikanske sociologen Morris Rosenberg och publicerades 1965 i boken Society and the Adolescent Self-Image. Rosenbergs skala består av tio påståenden om hur du känner inför dig själv i allmänhet, och den som svarar anger på en fyrgradig skala hur väl hon instämmer. Den utvecklades på elever i high school i delstaten New York.
Nästan alla påståenden gäller personen som helhet. Ett av dem lyder på engelska ”On the whole, I am satisfied with myself” (på det hela taget är jag nöjd med mig själv). Ett annat handlar om att vara en person av värde, minst i nivå med andra. Ingen uppgift nämns och ingen situation.
Självförtroendet gäller en uppgift
Det forskningsbegrepp som ligger närmast vardagsordet självförtroende heter på engelska self-efficacy, ungefär tilltro till den egna förmågan. Begreppet lanserades av psykologen Albert Bandura 1977 i artikeln ”Self-efficacy: toward a unifying theory of behavioral change” i tidskriften Psychological Review.
Formulären som mäter det handlar om att klara saker. Den allmänna skalan General Self-Efficacy Scale, som Ralf Schwarzer och Matthias Jerusalem tog fram på tyska 1979, har också tio påståenden. I den svenska versionen från 1999 lyder det första: ”Jag lyckas alltid lösa svåra problem om jag bara anstränger mig tillräckligt.”
Den allmänna skalan räcker sällan ensam. Eftersom den inte fångar en bestämd uppgift kompletteras den i regel med några frågor om just den förmåga som ska mätas, till exempel att börja träna regelbundet.
Hänger självkänsla och självförtroende ihop?
Att begreppen mäts med olika formulär betyder inte automatiskt att de är olika saker. Forskarna Gilad Chen, Stanley Gully och Dov Eden jämförde dem direkt 2004, med deltagare från både studier och arbetsliv. Tilltron till den egna förmågan hängde tydligare ihop med motivation, medan självkänslan hängde tydligare ihop med känslor.
Forskarna drog slutsatsen att skillnaden är verklig och att den som blandar ihop begreppen riskerar att förstå sämre vad som påverkar prestationer. Samtidigt kallar de i artikelns titel självkänsla och självförtroende för korrelerade självvärderingar.
Alla forskare håller inte med om att gränsen är tydlig. Timothy Judge, Amir Erez, Joyce Bono och Carl Thoresen sammanställde 2002 tidigare studier i en metaanalys och fann att mått på självkänsla och generell self-efficacy hänger starkt ihop och kan vara uttryck för samma bakomliggande drag. Båda studierna gäller den generella tilltron till förmågan, inte självförtroendet inför en bestämd uppgift.
Vissa studier hittar självförtroende i Rosenbergs skala
Ett av de tio påståendena i Rosenbergs skala, ”I am able to do things as well as most other people”, handlar om förmåga och inte om värde. Sociologiska institutionen vid University of Maryland, som publicerar skalan, skriver att studier har funnit både att skalan mäter en enda dimension och att den rymmer två faktorer. I den senare kallas den ena faktorn self-confidence (självförtroende) och den andra självnedvärdering. Self-confidence och self-efficacy är två olika forskningsbegrepp, men båda ligger nära vardagsordet självförtroende.
Analyserna av Rosenbergs skala visar att även ett mått på självkänsla kan rymma en del som liknar självförtroende.
Så skiljer du självkänsla från självförtroende
Tvivlar du på om du klarar en bestämd sak, som ett tal, en tenta eller en bilfärd i stadstrafik, är det självförtroendet som sviktar. Tvivlar du på om du duger oavsett hur det går, är det självkänslan som sviktar.
Senast faktagranskad: 2 oktober 2026