Få saker skapar lika mycket förvirring vid en lastbil, en husvagn eller ett släp som alla viktbegrepp på registreringsbeviset. Bruttovikt, totalvikt, tjänstevikt och lastvikt låter snarlika, men de mäter helt olika saker. Blandar du ihop dem riskerar du i bästa fall en felaktig lastberäkning och i värsta fall överlast, böter och en osäker färd. Här reder vi ut vad varje begrepp betyder, var du hittar siffrorna och varför skillnaden är avgörande när du lastar eller drar något.
Bruttovikt: vikten just nu
Bruttovikt är den vikt ett fordon eller ett fordonståg faktiskt har vid ett givet tillfälle. Den varierar hela tiden, beroende på hur mycket last du har lagt på, hur mycket bränsle som finns i tanken, hur många passagerare som sitter i bilen och hur tungt släpet är. Kör du in på en våg är det bruttovikten du läser av. Enligt Transportstyrelsens viktbestämmelser är bruttovikten alltså ett ögonblicksvärde, inte en fast egenskap hos fordonet.
Det är just den rörliga karaktären som gör bruttovikten central i trafiken. Vägar och broar tål bara en viss bruttovikt, och det är fordonets verkliga vikt i stunden, inte vad det skulle kunna väga som tomt, som avgör om du får köra där.
Totalvikt: det högsta du får väga
Totalvikt är däremot ett fast, registrerat värde. Den anger den högsta vikt som fordonet är konstruerat och godkänt för, alltså tjänstevikten plus den största tillåtna lasten. Totalvikten står inskriven på registreringsbeviset och ändras bara om fordonet besiktas om för ett annat värde.
Skillnaden mellan bruttovikt och totalvikt är den enskilt viktigaste poängen i hela det här ämnet. Bruttovikten är vad fordonet väger nu. Totalvikten är taket. Så fort bruttovikten överstiger totalvikten har du överlast, oavsett hur långt eller kort du tänkt köra.
Tjänstevikt och lastvikt: tomvikt och utrymme kvar
Tjänstevikt är vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick, alltså med bränsle, olja, verktyg och annan standardutrustning, men utan last. Det är i praktiken fordonets tomvikt.
Lastvikten, eller maximilasten, är skillnaden mellan totalvikt och tjänstevikt. Den talar om hur mycket du faktiskt får lasta i form av passagerare och gods. Räkneexemplet är enkelt: väger bilen 1 500 kilo i tjänstevikt och har totalvikten 2 000 kilo, är lastvikten 500 kilo. Allt du lägger i, inklusive personerna i bilen, ska rymmas inom de 500 kilona.
Att skilja på dessa två är inte samma sak som att skilja på själva orden brutto och netto i handel och logistik. Den språkliga uppdelningen, alltså nettovikt vs bruttovikt, reder vi ut separat. Här handlar det om fordonets fyra registrerade viktvärden.
Var siffrorna står och hur de hänger ihop
Alla värdena finns på registreringsbeviset, del 1. Tjänstevikt och totalvikt är fasta uppgifter, lastvikten räknar du ut som mellanskillnaden, och bruttovikten väger du fram vid behov. Drar du ett släp gäller dessutom fordonstågets samlade vikt, där bilens och släpets bruttovikter läggs ihop och vägs mot de tillåtna gränserna.
Bärighetsklasser: vad vägen tål
Vikten på fordonet är bara halva ekvationen. Vägen har också en gräns. Trafikverket delar in det allmänna vägnätet i bärighetsklasser, som styr vilken bruttovikt fordon får ha. På BK1, som gäller på merparten av det allmänna vägnätet, är högsta bruttovikt 64 ton. BK2 tillåter upp till 51,4 ton och BK3 upp till 37,5 ton. Den nyare klassen BK4 tillåter tunga transporter upp till 74 ton. De exakta värdena begränsas dessutom av fordonets axelavstånd och axeltryck, så maxsiffran är ett tak snarare än en garanti.
För en vanlig bilist med husvagn spelar de höga talen sällan roll, men principen är densamma: det är bruttovikten, fordonets verkliga vikt i stunden, som vägen ställs mot.
Därför är skillnaden värd att kunna
Den som lastar utan att hålla isär begreppen hamnar lätt fel. Att fordonet har en hög totalvikt betyder inte att du får köra överallt, eftersom vägens bärighetsklass kan sätta en lägre gräns. Och att tjänstevikten är låg betyder inte att du kan lasta hur mycket som helst, eftersom det är lastvikten som sätter taket för godset. Överlast ger sanktionsavgift, ökar bromssträckan och sliter på både fordon och väg. Att läsa registreringsbeviset rätt, och förstå att bruttovikt är nu medan totalvikt är taket, är därför grundläggande trafiksäkerhet, inte byråkratisk hårklyveri.